Arbetsgivarintyg

Maria Berndtsson

Arbetsgivarintyg

Vad är ett arbetsgivarintyg?

Ett arbetsgivarintyg är ett intyg som styrker hur mycket du faktiskt har arbetat och tjänat under en viss period. Det ska inte förväxlas med ett anställningsintyg som mer allmänt bara visar att en är eller har varit anställd hos en arbetsgivare en viss period och med vilken omfattning och eventuellt vilken lön en haft eller vad ens arbetsuppgifter varit.

Man har som anställd alltid rätten att få ut ett arbetsgivarintyg och det finns inte heller någon tidsgräns för när man kan begära ut det, det regleras i Lagen om arbetslöshetsförsäkring. Dock så mister det i betydelse ju längre tid som har förflutit sen anställningen avslutas. Av den anledningen kan det alltid vara bra att ha som rutin att göra ett intyg åt en anställd när en anställning avslutas. Intyget måste lämnas oavsett om det är arbetsgivaren som avslutar anställningen eller den anställde själv som gör det.

Varför ska man ha ett arbetsgivarintyg?

Grunden för att kunna få a-kassa är att man har arbetat så alla a-kassor i Sverige vill ha ett signerat arbetsgivarintyg från deras medlemmars tidigare arbetsgivare för att kunna beräkna och betala ut ersättning. Intyget kan fyllas i först när anställningen upphört då den sista arbetade dagen ska finnas med i intyget.

Det finns även andra tillfällen det kan begäras arbetsgivarintyg men då är det oftast ett intyg om anställning som egentligen efterfrågas. Till exempel vid ansökan om lån då banken vill veta att du har en anställning och får ut en viss lön. Och även om du är föräldraledig eller liknande att du faktiskt har en tjänst att återgå till.

Vad ska stå i ett arbetsgivarintyg?

Intyget ska innehålla både vilken typ av anställning arbetstagaren haft och i vilken omfattning hen arbetat. Vilken lön denne har haft samt även varför och när anställningen avslutas. Minst 12 månader ska redovisas och har den anställde haft olika sysselsättningsgrader eller anställningar ska det skrivas ett intyg för varje.

Varje månad ska framgå arbetad tid samt frånvarotid och om den anställde arbetat mer- eller övertid. Dessutom ska andra skattepliktiga ersättningar utöver lön redovisas separat såsom sjuklön eller semesterlön. Om man betalar ut semesterersättning i samband med avslutat arbete ska den även redovisas.

Att tänka på

När det kommer till arbetad tid per månad så är det inte helt självklart hur det ska räknas. För en månadsavlönad som arbetar heltid ska antal arbetade timmar räknas som antal måndagar-fredagar i månaden gånger åtta timmar. Detta gäller även om det är röda dagar eller klämdagar som man inte arbetar så länge det inte göra ett löneavdrag för sådana dagar.

En månad innehåller mellan 20 och 23 vardagar. Om man tar det gånger 8 så ger det arbetstid på mellan 160 och 184 timmar. Så om det är 22 vardagar ger det en arbetstid på 22*8=176 timmar om man arbetar heltid. Detta räknas om efter sysselsättningsgrad om den anställde arbetar deltid. I detta exempel kanske den anställde arbetar 75%, sex timmar om dagen och då blir arbetstiden 22*6 = 132 timmar.

Så den arbetade tiden som står i intyget behöver inte alltid vara den faktiskt arbetade tiden under månaden om man har månadslön och inte arbetar enbart måndag till fredag och samma tid varje dag.

För en timavlönad däremot rapporterar man faktiskt arbetade timmar under månaden.

Numera sköts det mesta med arbetsgivarintyg elektroniskt på arbetsgivarintyg.nu Där kan arbetsgivaren ladda upp intygen så att arbetstagaren kan hämta och skicka in till sin a-kassa. Där kan du även få ifyllnadsstöd och få svar på frågor om hur olika ersättningar ska redovisas.