Löneväxling

Supportdokument nr: LON0199 Programvara: Lön, Modell: Alla

Löneväxling

Löneväxling är en form av skatteplanering. En anställd byter, växlar, högt beskattad kontantlön mot en förmån som är skattefri eller schablonbeskattad. Att den anställde byter kontant bruttolön mot en skattefri eller en skattepliktig förmån kan i vissa situationer göras utan att kostnaderna för den anställde ökar för arbetsgivaren.

Löneväxling är en skatteplanering som helt ligger inom lagens råmärken och som inte sällan lyfts fram av politiken att användas, speciellt avseende växling mot pension. Den är inte heller massmedialt ifrågasatt som ibland ordet skatteplanering i andra sammanhang blivit.

Tanken är att en löneväxling inte ska innebära att arbetsgivaren får ökade kostnader för lön, förmåner och arbetsgivaravgifter jämfört med kostnaderna för den anställde före löneväxlingen, dvs. vara kostnadsneutral. En löneväxling kan dock ibland innebära ökade administrationskostnader eftersom förmåner ska anskaffas, värderas, hanteras i löneregistreringen och bokföras. Dessutom kan det finnas en viss risk för arbetsgivaren kopplad till förmånen.

En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal måste innan en löneväxling görs kontrollera att det inte finns några hinder eller begränsningar i kollektivavtalet för en löneväxling.

En löneväxling kan göras både mot skattefria eller skattepliktiga förmåner. Om kontant bruttolön byts mot skattepliktiga förmåner måste förmånsvärdet för dessa tas upp på lönebeskedet och i arbetsgivardeklarationen, dessa förmåner beskattas som vanlig lön. I de fallen finns det ingen ekonomisk vinst med att löneväxla. En skattefri förmån behöver inte tas upp på lönebeskedet och inte heller redovisas i arbetsgivardeklarationen.

Vissa skattefria förmåner får inte bytas mot kontanter om de ska förbli skattefria, exempelvis personalvårdsförmåner som enklare förtäring och fri motion. Dessa kan då heller inte bli föremål för löneväxling.

Det finns också en baksida med löneväxling. En anställd som genomför en löneväxling kan få försämrade sociala förmåner i form av reducerad sjukpenning, tjänstepension, semesterlön och föräldrapenning eftersom den kontanta bruttolönen minskar då förmåner inte utgör underlag för dessa sociala förmåner. Rekommendationen är ofta att inte löneväxla om bruttolönen understiger gränsen för pensionsgrundande lön.

Ett företag som genomför en löneväxling kan få lägre personalkostnader, högre kostnader för de förmåner som ingår i löneväxlingen och högre administrationskostnader för att hantera löneväxlingen.

Före alla former av löneväxling är det viktigt att man som arbetsgivare avtalar med den anställde om vad medlen ska användas till. Om den anställde redan har fått tillgång till ett lönebelopp ska det beskattas som lön, och då är det för sent att omförhandla lönebeloppet. Löneväxling kan alltså bara göras på framtida ersättningar. I beräkningar i detta supportdokument används värden för år 2020 och dessa är: 

Prisbasbelopp (pbb) 47 300 kr
Inkomstbasbelopp (ibb) 66 800 kr
Arbetsgivaravgift 31,42 %
Särskild löneskatt 24,26 %
Pensionsgrundande inkomst (PGI) 8,07 ibb

Kostnadsneutralt

Tanken med löneväxling är att omvandla en skattepliktig lön till en lägre beskattad förmån som den anställde efterfrågar. För att det ska vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren krävs att förmånen är avdragsgill för arbetsgivaren.

Om summan som ska löneväxlas betalas ut som lön, så betalar arbetsgivaren en arbetsgivaravgift på lönen. Betalas samma belopp istället in som tjänstepensionspremie så betalar arbetsgivaren en särskild löneskatt, som är lägre.

Vem som ska få mellanskillnaden är en förhandlingsfråga. Det vanliga är att skillnaden ger utrymme till en större förmån tillsammans med det löneväxlade beloppet, ibland med avdrag för företagets administration och eventuella risk.

När det gäller intjänandet av den kollektivavtalade ålderspensionen så påverkas den på olika sätt beroende på vilken pensionsplan den försäkrade omfattas av. Läs mer om skillnaden i påverkan och hur den kan kompenseras nedan.

Momspliktig

Kostnaden för en förmån påverkas om en arbetsgivare är momspliktig eller inte. I alla nedanstående kalkyler och exempel beskrivs företagets kostnad med just begreppet ”Kostnad” och är antingen inklusive moms om företaget inte är momspliktigt eller exklusive moms om momsplikt gäller. Avseende personbil förekommer också ”halv moms”.

Vem kan löneväxla?

Löneväxling är något som arbetsgivaren kan erbjuda eller så är det något som den anställde själv har önskemål om. För att löneväxla krävs att båda parter är överens. Det finns ingen rätt för den anställde att löneväxla och erbjuder arbetsgivaren löneväxling så har man givetvis rätt att tacka nej.

Löneväxling kan erbjudas individuellt, dvs. ett erbjudande från arbetsgivaren kring löneväxling behöver inte omfatta alla anställda. För att det ska vara lönsamt att löneväxla är rekommendationen att bruttolönen uppgå till minst 8,07 inkomstbasbelopp för att man inte ska komma under det pensionsgrundande takbeloppet (PGI), dvs. för att undvika att den framtida allmänna pensionen blir lägre.

För en höginkomsttagare som vill spara mer till sin pension kan löneväxling vara riktigt lönsamt. Istället för att skatta bort mycket av pengarna kan man skjuta upp beskattningen till senare med en kanske fördelaktigare skattenivå.

Marginalskatt

Ju högre lön en anställd har desto större effekt har en löneväxling. Den anställdes nettolön blir mindre ju högre marginalskatt denne har, medan värdet av den skattefria förmånen är densamma. Skillnaden kan vara avsevärd.

Exempel: Vid ett bruttolöneavdrag på t.ex. 5 000 kr inkl. moms och om den anställde kan tillgodogöra sig hela arbetsgivaravgiften beräknas den anställdes kostnad enligt nedanstående beräkning (för år 2020).

Först räknas momsen av, 5 000 * 0,8 = 4 000 kr, som är arbetsgivarens kostnad. Detta divideras med 1,3142, (dvs. bruttolönen tillsammans med arbetsgivaravgiften). Resultatet blir 3 044 kr (avrundat), detta är den anställdes bruttolöneavstående. Nettolönen efter skatt av denna bruttolön är vid 33 % marginalskatt 2 039 kr och vid 59 % marginalskatt 1 248 kr. Detta är den anställdes kostnad för en förmån på 5 000 kr

Om inga andra effekter uppstår, som minskad framtida pension eller sjukersättning, är detta mycket lönsamt för arbetstagaren samtidigt som arbetsgivaren inte får ökade kostnader. Förlorare att Skatteverket och i förlängningen skattekollektivet.

Pensionär eller ungdom

För pensionärer och ungdomar som båda har en lägre arbetsgivaravgift är värdet vid en löneväxling givetvis mindre, jämfört med en anställd som kan tillgodogöra sig hela arbetsgivaravgiften vid löneväxling.

Avtal kring löneväxlingen 

Viktigt är att alltid upprätta ett skriftligt avtal kring vilka villkor
som gäller. Avtalet ska givetvis beskriva förmånen och vilka belopp som löneväxlingen ska omfatta, men även dess tidsutsträckning och villkor t.ex. vid utköp av ett arbetsredskap som en mobiltelefon. Löneväxling
kan för arbetsgivaren omfatta både administrativa kostnader och risk. Detta bör tas hänsyn till i avtalet. Om kostnadsneutralitet gäller, ska avtalet specificera vad den anställde kan tillgodoräkna sig utöver                                                             bruttolöneavdraget.

Avtalet bör också reglera frågor som:

· Vilken påverkan har löneväxlingen på den ordinarie tjänstepensionen?

· På viken bruttolön räknas framtida lönejusteringar?

· Vad händer i det fall att arbetsgivaren inte får avdragsrätt för den löneväxlade förmånen?

· Hur kan avtalet brytas och av vem?

· Hur hanterar man avtalet om den anställde slutar?

I avtalet för löneväxlingen bör det m.a.o. finnas bestämmelser för hur löneväxlingen ska hanteras när den anställde slutar, när avtalet upphör i förtid, vid sjukdom, vid föräldraledighet eller vid annan typ av ledighet.

Andra aspekter som är viktiga att avtala om är hur löneväxlingen ska hanteras om utgifterna för förmånerna förändras eller om förmånsvärdet förändras.

Slutligen bör det finnas en skriftlig uppsägningsklausul.

Kanske också en skrivning kring att i det fall bruttolönen skulle sjunka under en viss nivå så avslutas löneväxlingen.

Vad kan man löneväxla till? 

Det går att löneväxla mot både skattepliktiga och skattefria förmåner. Mest optimalt blir löneväxlingen till en förmån som både är skattefri för den anställde och avdragsgill för företaget.

Självklart går det att löneväxla även mot marknadsvärderade skattepliktiga förmåner i form av exempelvis städning. Någon ekonomisk fördel att löneväxla mot denna typ av förmån finns inte.

Detta är några exempel på förmåner som det vanligt
att löneväxla mot.

· Utbildning

· Rehabilitering

· Arbetsredskap

· Pension

· Personalbil

· Flyttkostnader

När kan man inte löneväxla

Löneväxling kan inte göras mot sådant som arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla enligt arbetsrättsliga regler. Det gäller t ex skyddskläder och glasögon för terminalarbete. Om den anställde skulle vilja ha dyrare bågar till sina terminalglasögon än vad arbetsgivaren är villig att bekosta kan dessa dock finansieras genom bruttolöneavdrag.

Löneväxling är inte möjlig vid sådan rehabilitering som arbetsgivaren ska svara för enligt lagen om allmän försäkring, dvs. den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det är ju inte tanken att de anställda ska vara med och finansiera arbetsgivarens obligatoriska utgifter.

Var också försiktig med förmåner som riktar sig till hela personalen. Denna behandlas enligt reglerna för personalvårdsförmåner (motion och friskvård). Här kan bruttolöneavdrag inte göras. Man får heller inte använda bruttolöneavdrag för personalvårdsförmåner som ”fritt” kaffe. Dessa förmåner får inte vara utbytbara mot kontant lön om de ska vara skattefria.

Brutto- eller nettolöneavdrag?

Vid en löneväxling mot en förmån är det vanligt att den anställde får betala hela eller del av kostnaden via löneavdrag. Här är det viktigt att skilja på brutto och nettolöneavdrag.

Bruttolöneavdrag

Ett bruttolöneavdrag, eller bruttolöneavstående, innebär att den anställde accepterar en lägre bruttolön i utbyte mot en förmån. Sänkningen innebär att skatten och arbetsgivaravgifterna blir lägre men kan även få återverkningar på den anställdes sjuklön, a-kasseersättning, pension, förskoleavgift, etc.

Nettolöneavdrag

Ett nettolöneavdrag innebär att den anställde behåller sin bruttolön men betalar för förmånen av sina skattade pengar. I många fall sker betalningen via ett avdrag från nettolönen. Detta är samma sak som att betala fulla värdet för en förmån.

Det förekommer att anställda som har en förmånsbil betalar ett fast belopp varje månad till arbetsgivaren. Förmånsvärdet för bilen minskar med dessa betalningar och i motsvarande mån minskar skatten och arbetsgivaravgifterna.

Sociala förmåner

I Sverige idag finns ett antal sociala förmåner som är kopplade till bruttolönen, som pension och sjukpenning. Om bruttolönen inte uppgår till ett visst ”takbelopp” blir också eventuell framtida ersättning vid sjukdom och pension lägre. Det är då kanske inte lönt att löneväxla. Om en anställde växlar bort del av sin bruttolön kan det innebära att ersättningar från det ”allmänna” kan påverkas.

Andra ersättningar som kan påverkas av en lägre
bruttolön är den framtida pensionen, sjuk- och föräldrapenning, a-kasseersättning, bostadsbidrag, barnomsorgsavgift och underhållsbidrag.

Tänk också på att vid framtida lönejusteringar räknar arbetsgivaren på bruttolönen innan en löneväxling.

Allt är inte pensionsgrundande

Både avseende sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och pensionsgrundande inkomst (PGI) finns det s.k. takbelopp. Det betyder att inkomster över en viss nivå inte ger ökad sjukpenning eller ökad pension, inga försämrade sociala förmåner uppkommer om man minskar sin bruttolön ned till dessa takbelopp.

PGI beräknas inte på inkomster som överstiger inkomsttaket som uppgår till 7,5 inkomstbasbelopp. Eftersom PGI ska beräknas på inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften, som idag är 7 %, innebär det i praktiken att inkomsttaket uppgår till 8,07 inkomstbasbelopp. Denna procentsats får man fram genom formeln:

7.5 / 0,93 = 8,06451 = 8,07  

Bruttolönen efter en löneväxling bör alltså uppgå till minst 8,07 inkomstbasbelopp, vilket för år 2020 motsvarar 539 076 kr eller en månadslön på nästan 45 000 kr. Vid lägre lön än så minskas den framtida pensionen.

Kalkylen kan ytterligare försvåras, om man har avgifter som bygger på bruttolönen. Dessa kan ju, om man inte uppnått respektive takbelopp, istället minska efter en löneväxling. De torde dock vara ovanligt att dessa takbelopp ligger högre än 8,07 inkomstbasbelopp.

ITP-planen

Ett bruttolöneavdrag kan också påverka det tjänstepensionsavtal som den anställde redan har. Vanligast förekommande är ITP-planen som i huvudsak finns i två varianter, den äldre ITP2 och den nyare ITP1. Konsultera er Pensionsrådgivare för att i detalj få reda på hur en löneväxling påverkar den anställdes framtida pension. För arbetsgivare som inte har kollektivavtal kan andra pensionslösningar förekomma än ITP-planen.

Pensionsplan - ITP2

ITP2 är en s.k. förmånsbestämd pensionsplan, dvs. den anställde får en viss procent av den uppnådda lönen som hen har vid pensioneringen. ITP2-planen gäller för personer som är födda före 1979 eller de som särskilt avtalat om att följa den. Följer man ITP2-planen bör man avtala om att pensionsavsättningen ska ske före bruttolöneavståendet för att undvika risken som arbetsgivare att behöva betala ikapp.

Tjänar man över tio inkomstbasbelopp per år kan man, efter överenskommelse med arbetsgivaren, byta ut delar av sin ITP2 mot en Alternativ ITP. På så sätt kan man placera en del av pensionspengarna själv, detta kallas för en ”Tiotaggare”.

Pensionsplan - ITP1

En privatanställd tjänsteman som är född 1979 eller senare och arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal har oftast en tjänstepension kallad ITP1 som är en premiebestämd pension, dvs. man får den pension som det inbetalade kapitalet motsvarar tillsammans med eventuell avkastning. I detta fall räknas avtalspensionen efter löneväxlingen. För att den anställde inte ska förlora ITP-pension vid löneväxling och att det ska vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren krävs någon typ av kompensation.

Premien beror på vilken inkomst man har. Om man tjänar upp till 7.5 ibb (eller under 2020, en årslön på 501 000 kr vilket motsvarar en månadslön på 41 750 kr) är premien 4.5 % av bruttolönen. Tjänar man mer tillkommer en premie på 30 % på överstigande lön.

Utbildning

Det kan vara lönsamt för en anställd att löneväxla mot utbildning. Enligt Skatteverket spelar det ingen roll hur utbildningen ifråga finansieras, t.ex. helt eller delvis av den anställde genom bruttolöneavdrag. Det gäller dock för arbetsgivaren och den anställde att visa att den aktuella utbildningen eller arbetsredskapet är till nytta för nuvarande eller framtida tjänst. I annat fall kan utbildningen bli en skattepliktig förmån som arbetsgivaren inte kan göra avdrag för. 

Exempel: Lisa, som har en årslön på 250 000 kr och därmed en marginalskatt på 30 %, vill gå en kvällskurs för att förbättra sin förmåga att hantera stress. Det är en utbildning som kostar 10 000 kr inklusive moms, dvs. arbetsgivarens kostnad är 8 000 kr. Om det ska vara kostnadsneutralt för arbetsgivaren (vi bortser från eventuell administrationskostnad) så blir bruttolöneavdraget 6 087 kr (8 000/1,3142). Kostnaden för Lisa blir 70 % av detta belopp efter att man tagit hänsyn till marginalskatten, dvs. 4 261 kr. 

Man kan normalt inte som truckförare bekosta en utbildning i akvarellmålning via löneväxling.
Det kan ändå vara relativt enkelt att motivera utbildningar som ligger inom toleransnivån för Skatteverket. Det är mest fantasin som sätter gränserna. En utbildning som både är skattefri och avdragsgill kan vara mycket lönsam att löneväxla.

Exemplet visar att Lisa kan gå sin kurs för under halva kostnaden. I detta fall kommer dock de 6 087 kr minska hennes framtida pension, eftersom Lisas månadslön understiger takbeloppet för pensionsgrundande inkomst (PGI). Minskningen torde dock vara relativt marginell.

Då detta var ett bruttoavdrag vid ett enstaka tillfälle påverkar det inte alls Lisas sjukpenning, hennes sjuklönegrundande inkomst (SGI).

Effekten hade givetvis varit större om Lisa hade haft en väsentligt högre årslön. Då vinsten ligger i minskade skatter och avgifter har den som betalar mycket skatt också mest att vinna.

Rehabilitering

Löneväxling mot rehabilitering hanteras på liknande sätt som vid utbildning, här finns dock några fallgropar. Det går t.ex. inte att löneväxla mot den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Denna rehabilitering, till skillnad mot den frivilliga förebyggande rehabiliteringen, innebär en skyldighet enligt lag för en arbetsgivare att bekosta lämpliga åtgärder. Åtgärderna får inte villkoras mot att de anställda medfinansierar dessa via löneväxling.

Det går heller inte att löneväxla mot personalvårdsförmåner. I ett aktuellt fall skulle de anställda av sin arbetsgivare få ett motionskort till en motionsanläggning under förutsättning att de gick ned i bruttolön, det vill säga löneväxling. Som arbetsgivare får man alltså inte villkora ett erbjudande till de anställda, avseende ett bidrag till skattefri motion och friskvård, med att de tvingas sänka sin bruttolön.

Tolkningen av förebyggande rehabilitering är dock i övrigt mycket vid. Lisas utbildningen i exemplet ovan kan lika gärna hamna under denna rubrik. Löneväxling kan vara intressant vid många olika typer av förebyggande behandlingar och rehabilitering som arbetsgivaren inte är skyldig att stå för. Om arbetsgivaren vill bidra med denna typ av åtgärder kan löneväxling vara ett alternativ.

Beräkningen för att få fram bruttolöneavståendet blir desamma som för utbildning ovan, dvs. arbetsgivarens kostnad efter eventuell moms divideras med summan av bruttolönen (100 %) och arbetsgivaravgiften (31.42 %), dvs. 1.3142 om man är överens om att det ska vara helt kostnadsneutralt. För unga och äldre med annan lägre arbetsgivaravgift (eller särskild löneskatt) blir också divisorn en annan och effekten av löneväxlingen lägre.

Arbetsredskap

Normalt förser arbetsgivaren de anställda med de arbetsredskap dessa behöver för att kunna utföra sitt arbete. En del redskap kan också ha en privat nytta som t.ex. bärbar dator, mobiltelefon och surfplatta. Många gånger har arbetsgivare ett kostnadstak för ovanstående arbetsredskap. I vissa situationer är den anställde beredd att avstå lön för att få tillgång till ett mer avancerat arbetsredskap. Mellanskillnaden kan då finansieras med hjälp av löneväxling.

Det uppkommer normalt ingen skattepliktig förmån för de anställda och kostnaden samt momsen är avdragsgill för företaget.

I grunden är beräkningen densamma som för utbildning och rehabilitering, men även i detta fall finns vissa saker att tänka på. För att Skatteverket ska anse att det är ett arbetsredskap bör arbetsgivaren stå för en del av kostnaden. Vidare ska det vara rimligt att arbetsredskapet faktiskt används av den anställde, m.h.t. till tjänst och arbetsuppgifter. En journalist kan givetvis ha nytta av en kamera i tjänsten, vilket kanske inte är lika självklart för en personlig assistent.

Arbetsgivarens risk

En löneväxling mot ett arbetsredskap kan vara riskfyllt för arbetsgivaren. Det är i huvudsak två osäkerheter som arbetsgivaren kanske vill gardera sig mot.

Risken finns alltid att Skattemyndigheten inte betraktar den aktuella produkten som ett arbetsredskap. Detta innebär att den varken blir avdragsgill för arbetsgivaren, momsfri eller skattefri för den anställde. Hantera detta i det gemensamma avtalet.

En annan osäkerhet för arbetsgivaren är vad som händer om den anställde slutar och av någon orsak inte vill eller kan lösa ut redskapet.

Då kanske arbetsgivaren står med en mobiltelefon eller bärbar dator till hög kostnad som ingen av de övriga anställda vill befatta sig med.

Givetvis kan detta också hanteras via avtal, men det är inte ovanligt att man kommer överens om att den anställde då inte kan tillgodoräkna sig hela värdet av arbetsgivaravgiftens minskning vid bruttolöneavstående.

Exempel: Bruno vill ha en bättre mobiltelefon än vad arbetsgivaren erbjuder. Kostnadstaket som man satt uppgår till 6 250 kr medan Brunos önskemål är
en ”Samsung superduper” för 14 375 kr. Båda beloppen är inklusive moms. Man är överens om att ”dela” värdet av arbetsgivaravgiften, 31,42 % divideras med två. Bruno kan tillgodoräkna sig 15,71 % av utrymmet.

Efter avdrag för moms blir beloppen 11 500 respektive 5 000 kr. Den del som Bruno ska betala är 6 500 kr (11 500 – 5 000). Beloppet divideras sedan med 1,1571 dvs. (1 + (0,3142 / 2)). Bruttolöneavdraget blir 5 617 kr. Bruno är högavlönad och har en marginalskatt på 59 %, så kostnaden för Bruno att kunna använda den dyrare telefonen blir 2 303 kr.

Vem äger redskapet?

Även om arbetsgivaren och den anställde delar på kostnaden för arbetsredskapet blir det inget delat ägande. Redskapet ägs av företaget, man har ju dragit av hela kostnaden i sin bokföring.

Lämpligt är dock att man i avtalet kring löneväxlingen hanterar detta vid ett eventuellt utköp. Den är ju bara den del som arbetsgivaren betalt med avdrag för eventuell avskrivning som den anställde ska erlägga. Glöm inte momsen vid utköpet.

Pension

Avdragsrätten för privat pensionssparande upphörde 2016. Detta har lett till en ökad efterfrågan från anställda att istället ska göra en löneväxling till förmån för en extra ålderspensionspremie.

När man löneväxlar mot pension blir kalkylen lite annorlunda jämfört med ovanstående exempel kring utbildning och arbetsredskap. Premien är skattefri för den anställde när den inbetalas, men skattepliktig när den tas ut som pension i en framtid.

Vinsten ligger bl.a. i att man förväntar sig lägre inkomst efter pensioneringen och därmed lägre skatt. Fast om framtiden är alltid svårt att sia. Vidare är arbetsgivarens kostnad för pensionspremier, dvs. den särskilda löneskatten, något lägre än full arbetsgivaravgift. Mellanskillnaden kan kanske den anställde tillgodogöra sig.

Långsiktighet

Det finns dock lite att fundera över när man vill löneväxla till pension. Detta belopp är bundet till pensionen, man kommer inte åt pengarna förrän man börjar ta ut sin tjänstepension enligt tjänstepensionsavtalet. För de allra flesta privata arbetsgivare är det tidigast från 55 års ålder. Det talas om att höja den åldern. För statligt anställda är det redan idag en högre ålder. Man får heller inte glömma att beakta löneavståendets eventuella påverkan på den anställdes sociala förmåner. Rekommendation är att inte löneväxla mot pension om bruttolönen efter avståendet inte uppgår till minst takbeloppet för PGI. 

Maximalt belopp för pensionssparande

För anställda som redan har höga pensionspremier, bör man kontrollera om avdragsrätten för den löneväxlade pensionspremien ryms inom det utrymme som finns för avdragsrätt för pensionspremier. Arbetsgivaren kan som mest göra avdrag på 35 procent av den anställdes bruttolön under arbetsgivarens beskattningsår, dock högst 10 prisbasbelopp.

Förvaltningskostnader

Löneväxlar man inom sin eventuella kollektivavtalade tjänstepension kommer man åt de ofta låga avgifterna i det sparandet. Inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna är priserna generellt sett mer pressade än på den privata marknaden. Avgifter gröper ur sparandet på sikt och därför är låga avgifter mycket viktiga i ett långsiktigt pensionssparande liksom givetvis en god avkastning.

Exempel: Sten vill löneväxla mot pension. Stens årslön överstiger takbeloppet för PGI med god marginal. Han vill göra avdrag med 5 000 kr varje månad och istället låta företaget betala in detta som en pensionspremie. Hade han tagit ut pengarna som lön hade företaget belastats med 6 571 kr (5 000 * 1,3142). Eftersom denna kostnad ska ligga till grund för pensionspremien med avdrag för den särskilda löneskatten på 24,26 % blir premien som kan betalas 5 288 kr (6 571 / 1,2426). Sten kan m.a.o. få en pensionspremie som är 288 kr högre än avståendet.

Man kan också beräkna det som 5 000 * (1,3142 / 1,2426) eller 5 000 * 1,05762. Det senare är den faktor som ofta förekommer utan förklaring i olika skrifter kring löneväxling mot pension. 

Hade Sten istället sagt att han vill göra ett bruttolöneavdrag så att han betala en pensionspremie på 5 000 kr kan man använda formeln omvänt, dvs. 5 000 / 1,05762 = 4728 kr. Sten kan då få en pensionspremie som är 272 kr högre än bruttolöneavdraget. Har Sten en ITP1-plan finns också en brytpunkt på premien ta hänsyn till. 

Personalbil

Tanken med en personalbil eller förmånsbil är att en anställd ska få
tillgång till förmånen av en ny och säker bil mot löneväxling samtidigt
som det är så kostnadsneutralt för arbetsgivaren som möjligt. Att
växla mot en personalbil innehåller många fler förutsättningar att ta hänsyn till än vid rehabilitering eller pension. Ingår t.ex. alla driftskostnader eller betalas drivmedlet av den anställde?

Vad kostar det för arbetsgivaren att leasa och vad
händer om man överskriver den maximala körsträckan som är avtalad. Ersättningen vid tjänsteresor skiljer högst avsevärt om det är en förmånsbil eller privatbil. Andra variabler är t.ex. trängselavgift och parkeringsplats vid arbetsstället.

Vidare kan kostnaden för en personalbil variera under olika månader, t ex på grund av att bilen har varit på service eller reparerats, kan även bruttolöneavdraget variera mellan månaderna. Det är inte helt ovanligt att det då görs en justering av bruttolöneavdraget vid årets slut.

Risk och administration

Vad som ovan angivits avseende risk och administration är på en helt annan nivå när man vill löneväxla mot en förmånsbil. Om anställningen upphör är det kanske svårare att reglera kostnaden mot den anställde av det enkla skälet att kostnaden är så mycket högre än för en mobiltelefon.

I vad mån arbetsgivaren kan återförsäkra sig mot bilförsäljaren eller dess leasingbolag varierar givetvis en hel del. Kan man inte det och man inte heller kan placera bilen hos någon annan anställd kan det bli riktigt dyrt för arbetsgivaren. Är det ett mindre företag riskerar dessutom ägaren av företaget att få ett förmånsvärde för bilen på sig själv, även om han redan har en bil.

Administrationen kring en förmånsbil kan också vara betydande. Man har det yttersta ansvaret med att hantera försäkringar, service, däckbyten, fordonsskatt, etc. Kanske är det så att arbetsgivaren för att uppnå kostnadsneutralitet måste debitera en administrationsavgift för detta.

Bilens förmånsvärde

En bilförmån är inte skattefri utan skattas till ett schablonvärde. Ju större skillnad det är mellan schablonvärdet och marknadsvärde eller snarare det värde som den anställde kan leasa bilen för desto större effekt har en löneväxling. Beroende på förmånsvärdet, hur mycket bilen kostar att köpa eller leasa, och hur mycket den körs privat, kan förtjänsten för en anställd bli betydande jämfört med att köpa eller leasa bilen själv.

Många väljer en blandad löneväxling som bygger på att den anställde med nettolön betalar det schabloniserade förmånsvärdet, vilket får som resultat att bilen inte har ett värde att räkna skatt eller arbetsgivaravgift på. Sedan gör man en löneväxling på bruttolönen som hanterar arbetsgivarens kostnad.

Tänk på att en personalbil ses som en förmånsbil, även om förmånsvärdet skulle ha löneväxlats ner till noll. Det påverkar bl.a. storleken på skattefri milersättning för körning i tjänsten. 

Exempel: Barbro, som är miljövän, vill så gärna ha en Audi Q3 av senaste modell. Förmånsvärdet är då 4 834 kr per månad och leasingkostnaden för arbetsgivaren 7 590 kr per månad.

Barbro betalar de 4 834 kr per månad som ett nettolöneavdrag, då uppkommer ingen arbetsgivaravgift på schablonvärdet för företaget. Efter momsavdrag (halv moms) är arbetsgivarens kostnad 6 831 kr.

De pengar som Barbro betalar in räknas av mot arbetsgivarens kostnad och då resterar 1 997 kr dvs. (6 831 – 4 834) och om Barbro får tillgodoräkna sig
hela arbetsgivaravgiften blir hennes avstående 1 520 kr (1 997 / 1,3142). Arbetsgivaren vill också ha 150 kr per månad för administrationen vilket gör att bruttolöneavdraget ökar till 1 670 kr.

Barbro har en månadslön efter avdraget på 50 000 kr och därmed en marginalskatt på c:a 54 %. Kostnaden blir då 5 602 kr för att nyttja bilen. Detta får man fram genom att lägga samman nettolöneavdraget på 4 834 kr och nettot av bruttolöneavstående, dvs. 46 % av 1 670 kr eller enligt formeln 4 834 + (1 670 * 0,46) = 7 515 kr. 

Andra förmåner att löneväxla mot

För att en kostnad ska vara avdragsgill för arbetsgivaren måste det vara en tjänst eller vara som är till nytta inom arbetsgivarens verksamhetsområde.

Flyttkostnader

Det förekommer också att arbetsgivare som anställer någon står för utgifterna för flytten för denne till den nya arbetsorten. Förmån av fri flytt i samband med byte av arbetsort är skattefri.

En anställd kan däremot inte få avdrag för motsvarande egna flyttkostnader i sin deklaration. Den som normalt inte bekostar de anställdas flytt kan därför med fördel göra detta – till i princip oförändrad kostnad – genom löneväxling. Beroende på den anställdes lön kan förtjänsten för den anställde bli mycket stor. Arbetsgivaren får här avdrag för utgiften. Momsen är dock inte avdragsgill, utan ingår i kostnaden.

Löneväxling i löneprogrammet

Att hantera själva löneväxlingen i ett löneprogram är ofta inte särskilt svårt och i de flesta löneprogram kan man skapa lönearter som sköter det. Vad som inte är självklart att programmet klarar är att hantera löneväxlingen ifall den är grundande för t.ex. semesterersättning, lönerevision, etc. Fråga din leverantör vad denne kan hantera.

Lycka till med din skatteplanering!