Löneinflation - Det här behöver du veta
Oron kring inflationen handlar inte bara om att priset på kaffe blivit markant högre. Under våren har det börjat pratas om ett begrepp som under lång tid legat och slumrat i Sverige – löneinflation.
I detta blogginlägg har vi samlat information som du som arbetsgivare behöver veta för att bättre förstå vad löneinflation innebär och hur det skulle kunna påverka er.
Vad är löneinflation?
Löneinflation sker när löner höjs för att kompensera för stigande priser i samhället. Det leder i sin tur till att priserna trissas upp ytterligare på grund av ökad privat konsumtion och för att företag kompenserar för ökade kostnader.
Nulägesanalys
I sviterna av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, med stigande priser på bland annat energi och livsmedel, syns ekonomisk pessimism på flera håll runtom i världen. Samtidigt har vi en stundande avtalsrörelse framför oss i Sverige som kan komma att få stora konsekvenser för lönesättningen på den svenska arbetsmarknaden.
Några nyckelpunkter att ha med sig kring vad som sker just nu:
I Sverige rapporterar SCB att inflationen för juni månad 2022 uppgick till 8,5% jämfört med samma månad föregående år. Det innebär den högsta inflationstakten sedan 1991. För juli månad låg inflationen på 8,0%.
Konjunkturinstitutet spår att den höga inflationen kommer att föra Sverige in i en lågkonjunktur.
Statistik för maj månad 2022 från Medlingsinstitutet visar att trots höjda löner minskade den genomsnittliga reallönen per timme med 4,5%. Det går att jämföra med att reallönerna i genomsnitt ökade med 1% per år under föregående år. Det innebär att trots att anställda fått mer pengar i plånboken i år har de på grund av inflationen fått en mindre köpkraft.
Facken inom industrin (Unionen, GS, IF Metall, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet och Sveriges Ingenjörer) kommer under nästa år att omförhandla runt 450 avtal som omfattar 2,2 miljoner anställda. Med dess lönenormerande roll kommer dessa avtal få en stor påverkan även på andra kollektivavtal på arbetsmarknaden.
Innan årsskiftet kommer fackförbunden lämna sina krav. Skulle inflationen då vara fortsatt hög och facken ställa krav på höga löneökningar som kompensation kan avtalsrörelsen bli besvärlig – något som arbetsgivar- och branschorganisationen Almega redan uttryckt.
Vad kommer att ske härnäst?
Stora delar av lönerna på den svenska arbetsmarknaden förhandlades fram i en tid med väldigt låg inflation. Under lång tid har även reallönerna ökat i Sverige. Därför är den situation vi nu befinner oss i både ovanlig och svår att med säkerhet slå fast hur den kommer utveckla sig.
Låt oss gå igenom ett antal tänkbara scenarier:
Utgår vi från att inflationen håller i sig och fackföreningsrörelsen ställer tuffa krav på betydande löneökningar som kompensation kan vi närma oss en utveckling som flera ledande ekonomer varnat för under den senaste tiden. Bland annat den förre riksbankschefen Lars Heikensten har varnat för att högre löner för att kompensera för den stigande inflationen i stället skulle förvärra inflationen. Det är också den linje som Svenskt Näringsliv håller.
Vi kan också utgå från ett scenario där inflationen håller i sig, men där fackföreningsrörelsens krav lutar sig mot Riksbankens inflationsmål i stället för den reella inflationen. Så länge Riksbankens inflationsmål ligger kvar på liknande nivåer som tidigare skulle det inte innebära några anmärkningsvärda löneökningar och i förlängningen troligtvis inte heller någon löneinflation. Däremot kan man tänka sig att ett sådant utfall skulle kunna leda till ett icke försumbart missnöje hos fackföreningarnas medlemmar som då fortsatt skulle få se stagnerande eller minskande reallöner. Konsekvenserna av det går det endast att spekulera i.
Ett tredje alternativ är att inflationen sjunker. Ett sådant scenario skulle antingen kräva penningpolitiska åtgärder och/eller att omvärldsläget förändrades. Med lägre inflation sjunker också risken för löneinflation.
Det är viktigt att komma ihåg att facken inom industrin ännu inte har lämnat några krav. Lika viktigt är att komma ihåg att kraven från fackligt håll inte per automatik kommer att accepteras av arbetsgivarsidan.
Tips! Håll dig uppdaterad kring den stundande avtalsrörelsen för att bättre förstå om löneinflation kommer bli någonting du som arbetsgivare behöver förhålla dig till längre fram.
Hur bör arbetsgivare och anställda tänka?
För anställda kan det vara lockande att se högre löner som ett svar på en stigande och ihållande inflation. Som arbetsgivare är det också lätt att ha förståelse för den hållningen. Få personer skulle vara nöjda med att i realiteten få mindre pengar att röra sig med för varje år som går.
Finns det kollektivavtal på din arbetsplats kommer du att omfattas av de avtal som förbereds nu och beslutas om under 2023. Omfattas inte din arbetsplats av ett kollektivavtal tyder mycket på att du ändå kommer att behöva förhålla dig till avtalsrörelsen. Avtalen omfattar 2,2 miljoner svenskar och på en konkurrensutsatt arbetsmarknad kan det vara svårt att som arbetsgivare helt gå sin egen väg när det gäller lönenivåer.
Att tänka på inför nästa lönesamtal
Flera pekar nu på att det under en tid sannolikt kommer bli svårt att uppnå reallöneökningar, däribland German Bender från tankesmedjan Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan.
Att gömma sig helt bakom argumentet att ”höga löner leder till löneinflation” och helt utelämna löneökningar blir knappast populärt bland de anställda. Ett givande och tagande, förmågan att kompromissa, skapar långsiktighet. Det gäller både för parterna i avtalsrörelsen och för enskilda arbetsgivare utan kollektivavtal som förhandlar med anställda – precis som förr.
I ett läge där anställda kan tvingas vara utan reallöneökningar blir det ännu viktigare för arbetsgivare att erbjuda attraktiva anställningar på andra sätt än i det som syns i lönekuvertet.
