Allt du behöver veta om tjänstebil och bilförmån 2025

Här hittar du allt du behöver veta som gäller tjänstebil, bilförmån, hur du räknar förmånsvärde och allt där emellan. Vill du fördjupa dig i ämnet ytterligare och få stenkoll på varje liten procentsats och regel? Ladda ned vår E-bok om tjänstebilar och bilförmåner – helt gratis!

Vad är skillnaden mellan tjänstebil och bilförmån?

En tjänstebil är en bil som arbetsgivaren äger eller leasar och som den anställde får använda i arbetet. Den är skattefri så länge den inte används privat, förutom i mycket begränsad omfattning. Reglerna är tydliga: privat körning får inte överstiga 100 mil eller 10 tillfällen per år.

All körning mellan hem och arbetsplats räknas som privat. För att kunna visa att gränserna hålls krävs en detaljerad körjournal.

En förmånsbil (bilförmån) innebär att tjänstebilen även får användas privat. Då uppstår en skattepliktig förmån som läggs på lönen. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter på värdet, men får å andra sidan avdrag för kostnaden. Förmånsbil är vanligt bland både tjänstemän och konsulter som använder bilen både för arbete och privatliv.

Exempel: Så beräknas förmånsvärdet 2025

Förmånsvärdet ser olika ut från år till år, eftersom två parametrar som används i beräkningen uppdateras varje år. Det handlar om prisbasbeloppet och statslåneräntan.

För 2025 gäller ett prisbasbelopp på 58 800 kr och en statslåneränta på 1,96 procent.

Förmånsvärdet beräknas alltid på bilens schablonmässiga nyprisvärde, inklusive värdet på all extrautrustning i bilen (ink. moms).

Förmånsvärdet beräknas i fyra delar:

1. Prisbasbeloppsdel: 29 procent av prisbasbeloppet. (För bilar som registrerats i vägtrafikregistret före 1 juli 2018 räknas i stället 31,7 procent av prisbasbeloppet.)
2. Räntedel: Förmånsgrundande pris (nybilspris + värdet av extrautrustning) multiplicerat med summan av 70 procent av statslåneräntan (1,96 procent) och 1 procentenhet.
3. Prisrelaterat belopp: 13 procent av förmånsgrundande pris.
4. Fordonsskatt (Gäller bilar som är tillverkade från och med 2018).

Exempel: Fossildriven bil från 2021 med nybilspris 350 000 kr och fordonsskatt på 3 000 kr

• Prisbasbeloppsdel: (0,29 x 58 800) = 17 052 kr
• Räntedel: ((1,96 × 0,7) + 1) % av 350 000 = 8 302 kr
• Prisrelaterat belopp: 13 % av 350 000 = 45 500 kr
• Fordonsskatt: 3 000 kr
• Totalt förmånsvärde: 73 854 kr per år (≈ 6 154 kr/månad)

För exakta beräkningar för specifika bilmodeller kan du använda Skatteverkets verktyg för bilförmån.

Detta påverkar också förmånsvärdet:

• Om bilen körs mer än 3 000 mil i tjänst under ett kalenderår får den fasta delen av förmånsvärdet sänkas med 25 procent.
• Om bilen är äldre än 5 år får inte bilens nybilspris användas om det understiger motsvarande 4 prisbasbelopp. Då ska i stället summan av 4 prisbasbelopp användas, vilket under 2025 innebär att det lägsta nybilspriset för äldre bilar kan vara 235 200.

• Om bilen är äldre än 10 år behöver du inte räkna med värdet av extrautrustning som ingick i samband med att bilen köptes.

Finns särskilda regler för elbilar?

Ja, när förmånsvärdet beräknas får nybilspriset sättas ned enligt särskilda schabloner, dock max 50 % av bilens nybilspris:

• El- och vätgasbilar: minus 350 000 kr.
• Laddhybrider: minus 140 000 kr.
• Gasbilar: minus 100 000 kr.

Utöver detta gäller tillfällig skattefrihet för arbetsgivarbetald laddning på arbetsplatsen under perioden 1 juli 2023 – 30 juni 2026. Det innebär att el- och laddningsbara bilar gynnas fortsatt under 2025

Hur fungerar en körjournal?

För en tjänstebil är en körjournal nödvändig för att visa att bilen inte används privat. Journalen ska innehålla datum, resmål, ärende, mätarställning vid start och slut samt antal körda kilometer.

Vid en kontroll från Skatteverket är körjournalen det främsta beviset. Om journalen är bristfällig riskerar bilen att klassas som förmånsbil i efterhand, vilket leder till retroaktiv beskattning. För förare av förmånsbil används körjournalen främst för att särskilja privatkörning från tjänsteresor och för att fördela kostnader, exempelvis trängselskatt.

Hur fungerar det med drivmedel?

För den som kör i tjänsten gäller en skattefri milersättning på 25 kr/mil när den privata bilen används. Har man en förmånsbil och bekostar bränslet själv är ersättningen 12 kr/mil för fossildrivna bilar och laddhybrider, och 9,50 kr/mil för elbil.

Betalar företaget drivmedel för privatkörning med tjänstebilen och den anställde har bilförmån ska den anställde förmånsbeskattas för privatkörning, en så kallad drivmedelsförmån. Kan du inte visa hur mycket du har kört i tjänsten blir du förmånsbeskattad för allt drivmedel.

Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter är marknadsvärdet, det vill säga normalt arbetsgivarens faktiska kostnad för drivmedlet inklusive moms. Vid beräkning av skatteavdrag ska den anställde erlägga skatt till marknadsvärdet. Dock räknas det skattepliktiga beloppet upp med faktorn 1,2. Arbetsgivaren erlägger arbetsgivaravgift för det faktiska värdet. Här är körjournalen återigen ett viktigt bevisunderlag.

Betalar den anställde drivmedel själv och vill få tillbaka ersättning för tjänstemilen så behöver den anställde alltid skriva reseräkning för tjänsteresorna och lämna in till arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan då ersätta den anställde för den sträckan som den anställde kört i tjänsten.

Drivmedelsförmån beskattas månaden efter den månaden man tankat bilen eller laddat bilen.

Vad gäller för trängselskatt och parkeringsavgift?

Trängselskatt och parkering beskattas separat från bilförmånen:

• Tjänsteresa: Arbetsgivaren kan betala och dra av kostnaden. Ingen beskattning för den anställde.
• Privat körning: Om arbetsgivaren betalar blir avgiften en skattepliktig förmån ovanpå bilförmånen.

Trängselskatten beräknas månadsvis och redovisas andra månaden efter den månad då förmånen uppkom. Parkeringsplats vid arbetsplats räknas som en skattepliktig förmån om arbetsgivaren står för den.

Bruttolöneavdrag eller nettolöneavdrag?

När arbetsgivaren erbjuder bilförmån används ofta bruttolöneavdrag eller nettolöneavdrag för att reglera den anställdes kostnad.

• Bruttolöneavdrag: Bruttolönen sänks och bilförmånen beskattas ovanpå den lägre lönen. Skatten minskar, men även pensionsgrundande inkomst, sjukpenning och föräldrapenning påverkas negativt.
• Nettolöneavdrag: Den anställdes nettolön minskas och förmånsvärdet reduceras med motsvarande belopp. Här påverkas inte pensions- eller sjukpenninggrundande inkomst.

Vilken modell som används kan få stor betydelse för den anställdes privatekonomi. Nettolöneavdrag används ofta av den som vill undvika minskat pensionsunderlag, medan bruttolöneavdrag kan ge lägre skatt på kort sikt.

Glöm inte att skriva avtal

När företaget ger en anställd en tjänstebil tar företaget ofta på sig ett långvarigt kontrakt för bilen. Då är det bra att ha ett kontrakt med den anställde om hur ni ska göra om den blir långtidsfrånvarande, till exempel sjuk eller föräldraledig.

Det är också bra att i förväg reglera vad som händer med bilen om den anställde säger upp sig. Fundera också ut i förväg vem som ska stå för självrisken om något händer. Kolla även upp om kollektivavtalet har några skrivningar om förmånsbil.

Orsakar den anställde parkeringsböter så är det alltid den anställdes skyldighet att betala dessa. Har den anställde inte betalt parkeringsboten och den landar hos företaget så kan företaget dra böterna på lönen med ett nettolöneavdrag.