Löneutmätning – så fungerar det
Att prata om privat skuldsättning kan vara känsligt. Egentligen kanske det inte behöver vara det, med tanke på att rätt många svenskar är skuldsatta i olika utsträckning. Svenska hushåll är till och med generellt sett högt skuldsatta jämfört med många andra länder. Inom EU är den privata skuldsättningen högre endast i Luxemburg och Danmark.
En stor bidragande faktor är bostadslån. Per capita är har svenska hushåll låneskulder på 42 000 euro. Med andra ord: att vara skuldsatt är i sig ingenting unikt och en stor anledning till att många svenskar har tak över huvudet och en plats att kalla sitt hem.
Men så finns det de där andra skulderna. De man inte gärna pratar om. Men som arbetsgivare kan du inte blunda för när en anställd hamnar hos Kronofogden och börjar betala av sin skuld med hjälp av löneutmätning.
I det här blogginlägget går vi igenom vad löneutmätning innebär och vilka skyldigheter du som arbetsgivare har.
Tips! Om du vill hålla det så taktfullt som möjlig – använd Crona Lön. Vårt lönesystem pratar direkt med Kronofogden och gör det enklare för dig som arbetsgivare att utföra din del av processen på ett korrekt sätt.
Vad är löneutmätning?
Den som inte kan betala sina skulder kan bli ålagd att använda sig av löneutmätning, genom att Kronofogden utmäter en del av den skuldsattes inkomst. Rent praktiskt innebär det att arbetsgivaren betalar in en del av lönen direkt till Kronofogden varje månad.
Kronofogden ansvarar sedan för att borgenärerna får betalt, proportionerligt till respektive skulds storlek. Prioritet ges till skulder såsom underhållsbidrag, böter eller skatter.
En löneutmätning innebär aldrig att hela månadslönen tas i anspråk. Den skuldsatte får alltid behålla en del av sin lön, avsedd för bland annat boende och andra grundläggande behov.
Faktorer som påverkar löneutmätningen
Storleken på löneutmätning baseras på flera olika faktorer. När den ekonomiska situationen hos den skuldsatte utreds tas följande aspekter i beaktning:
• Hushållets inkomst.
• Om det finns barn i hushållet.
• Kostnader för exempelvis boende och barnomsorg.
Förbehållsbeloppet täcker grundläggande behov
Den skuldsatte har alltid rätt att behålla en del av sin inkomst och den del av lönen som får behållas kallas för förbehållsbelopp. Detta belopp är avsett att täcka de grundläggande levnadskostnaderna såsom boende och andra vardagliga utgifter.
Förbehållsbeloppet kan också inkludera tillägg för kostnader såsom barnomsorg och arbetsresor. Det som återstår av lönen efter dessa avdrag ska arbetsgivaren betala in till Kronofogden.
Hur mycket av lönen ska behållas?
Hur mycket den skuldsatte får behålla av sin lön bestäms dels av boendekostnaden, dels av någonting som kallas för ett normalbelopp. Normalbeloppen är avsedda att täcka allmänna levnadskostnader och fastställs årligen av Kronofogden. Beloppen baseras på konsumentprisindex från Statistiska centralbyrån, vilket speglar prisnivån i Sverige.
Det är värt att notera att de senaste åren sett betydande höjningar av normalbeloppen, till följd av prisökningar på till exempel livsmedel och bränsle.
Normalbeloppen för 2024:
• 6 090 kronor för en ensamstående vuxen
• 10 061 kronor för makar eller jämställda
• 3 255 kronor för barn mellan 0–6 år
• 3 906 kronor för barn mellan 7–10 år
• 4 558 kronor för barn mellan 11–14 år
• 5 208 kronor för barn från 15 år och uppåt
Arbetsgivarens ansvar
Löneutmätning föregås alltid av ett beslut från Kronofogden på hur mycket som ska betalas in från lönen varje månad.
Som arbetsgivare är det viktigt att du följer dessa riktlinjer och korrekt drar av de angivna summorna från den anställdas lön. Om du drar av för mycket kan det leda till att den anställda får mindre än vad hen har rätt till.
Arbetsgivaren måste följa dessa beslut noggrant och informera den anställda skriftligen om hur mycket som dragits vid varje löneutbetalning, vilket vanligtvis framgår på lönespecifikationen.
Vad händer om man inte betalar in beloppet?
Om en arbetsgivare drar av det beslutade beloppet från lönen, men inte betalar in till Kronofogden kan det bli konsekvenser – både för den skuldsatte och för arbetsgivaren. Om det gäller vissa skulder till staten, blir arbetsgivaren betalningsansvarig. Om det gäller skulder till exempelvis banker eller inkassobolag förblir den anställda betalningsansvarig.
Vad händer om man betalar ett felaktigt belopp?
Det är den skuldsattes ansvar att kontrollera i beslutet från Kronofogden att uppgifterna stämmer. Kronofogden kan inte ändra sina beslut retroaktivt, vilket innebär att den skuldsatte inte kan få tillbaka pengar om hen har betalat för mycket.
Om beslutet är korrekt, men arbetsgivaren betalar in en för hög summa från lönen, behöver Kronofogden meddelas innan pengarna finns på deras konto. De kan inte korrigera ett felaktigt avdrag om detta inte sker – och den skuldsatte riskerar att få mindre pengar än hen har rätt till.